kajsateresa

Hrm. Okej så jag byter blogg igen... Jag har lite beslutsångest när det kommer till var jag vill ha min blogg men nu tror jag att jag hittat rätt. Det blir lite fotobloggsinriktat mest, men inte bara. Tror jag. :)

http://daysofkajsa.tumblr.com

Jo, så här kommer en till bild på Malin. Hon är tacksam att öva post-processing på. Inte för att hon behöver det utan för att hon ser så glad ut att det blir roligt fast man stirrar på samma bild hur länge som helst.

Jag ska testa en grej i höst tänkte jag.

Jag funderar på att försöka hålla mig till att endast shoppa 2n hand samt på loppisar. Lite reor och outlets kanske jag kan sträcka mig till också. Försöka hålla mig alltså. Hittar jag perfekta plagget på hm för en hundring så kanske jag får rucka på det lite, men sådär generellt. Blir kul. Och billigt. Hopefully.

Jag röstar inte på FI. Ja, jag röstar ju inte alls i Sverige eftersom jag inte får men även om jag skulle så vet jag inte om jag skulle rösta på just det partiet. Däremot älskar jag Gudrun Schyman. Hon är en riktigt powerlady, minsann.

Här snackar hon lite med Jimpa.

1. Jag blir alldeles tokigt frustrerad när Jimpa vägrar förstå att Gudrun inte menar att kvinnoförtrycket uttrycks på samma vis i Afghanistan som i Sverige men att grunden till kvinnoförtrycket bygger på en norm som är global. Gah. FATTA DÅ!

2. Jag älskar när Gudrun säger: "Men du är så okunnig så det är ganska genant att prata med dig." Haha. Burn. Ordet genant ska jag börja använda, det är ett ljuvligt ord.

3. Jimpa tycker om att använda sig av statistik. Statistik som inte ens finns när programmet spelas in utan som kommer att presenteras, i en, förmodar jag, rätt så vinklad rapport av just SD. Statistik kan ju faktiskt vridas och vändas hur som helst och det är ett ganska tråkigt, platt och enfaldigt sätt att argumentera på.

Jahaja, det bidde inget f12 ikväll i alla fall. Istället har jag vältrat mig i självömkan och stirrat på en hög kläder som ligger på golvet utan att göra något åt den. Och jag har saknat Klara. Det är så mycket roligare här när hon är här. Hur som helst, livet fick mer mening när jag hittade det här klippet.

Jag har ju ingen kalender. Så jag kan ju köra veckoplanerare här istället.

Måndag. Debaser Slussen och kaos@F12 med Linda.

Tisdag. Mona -> Stockholm. Titta på när hon shoppar. -> Åland på kvällen.

Onsdag. Tandläkare...

Torsdag. -> Stockholm.

Fredag. Popaganda med Anna Kalm och hennes vänner.

Lördag. Festa lite med syster yster och Kajsa A (preliminärt).

Söndag. Flytta -> Stureby.

Ska under veckan dessutom försöka hinna läsa några böcker och göra en budget för den kommande hösten.

Igår när jag promenerade hem från tunnelbanan efter att ha varit på lägenhetsvisning (och skrivit på kontrakt i samma veva) så insåg jag att jag måste flytta ifrån Solna. Glädjen jag kände över att ha hittat nytt boende ersattes då delvis av vemod. Åh Solna. Min älskade förort där jag trivs så bra. Mammas hembygd. Den plats i Stockholm där jag känner mig som mest hemma och den plats i världen där jag känner mig lika hemma som på Åland. Himla sorgligt. Kanske flyttar jag tillbaka någon gång, när jag är vuxen och sådär. Tills dess får jag väl hälsa på nu och då, då blir ju mormor och morfar glada i alla fall. Tror jag.

Nu kommer jag att bo i Stureby. Allt är grönt där, det finns träd och buskar överallt och barn som cyklar på smala gator mellan villor och tomter. Bäst av allt med mitt nya hem är att det är nära till Globen och på så vis nära till kära Klara. Jag ska nog minsann ta med mig en cykel dit för då kan jag cykla till Klara hela tiden! Dock måste jag vänja mig vid att...

...inte ha Solna Centrum i närheten. Dit går jag alltid när jag inte orkar klä mig i anständiga kläder och kamma håret och på vis inte vågar visa mig inne i stan. Med andra ord hänger jag där nästan dagligen.

...mitt Ica och min pizzeria. Det ligger så himla nära. Det gör det inte i Stureby. Jag tror att det är lika bra för det betyder att jag måste åka i någon riktning en stund för att kunna köpa onyttigheter. (Det var nämligen det enda jag köpte på mitt Ica.) Men jag kommer att sakna känslan av att kunna säga att en affär eller en restaurang är min.

...inte ha lika nära in till stan. Det är förvisso bara 12 minuter till slussen vilket väl inte är så farligt. Men det är bara 7 minuter till t-centralen från Västra Skogen och det är ändå flera minuter mindre restid.

Det är idag exakt en vecka tills jag flyttar.

BREAKBOT "BABY I'M YOURS" from Jérôme Lozano (Headeater) on Vimeo.

Josåatt vi kollar på mumin i kollektivet ikväll. Vad ska det bli av oss?

Flickorna i kollektivet trängs framför spegeln. Jag håller mig utanför men hör att det pågår någon sorts diskussion om utstrålning och hur viktigt det är för ens utseende. Vilket nytänkande, haha. Nej. Dom är fina och nu kom Malin och tog lite choklad av mig här i godishörnan.

Jag tänkte svara på frågor ur en lista för att underhålla mig.

favoritdryck: Rosévin gillar jag alltid.

äter lyxmiddag på: Jag äter aldrig lyxmiddag. Fast mammas mat är oerhört god och lyxig, så jag säger den.

äter budgetmiddag på: Med min ekonomi räknas inget som budget. Möjligen konservburksspagetti men det äter jag aldrig. I Australien gjorde jag det.

favoritgata: Hm. Jag återkommer när jag hittat en favoritgata. Gottbyvägen kanske. Den leder en till världens finaste plats, nämligen.

favvosajt: Hm.

här bjuder jag mamma på middag: Inte hemma i alla fall, med mina obefintliga kokkunskaper.

favoritförort: SOOOLNAAA

fikar gärna på: Svartis/Bagis när jag är på Åland. Vurma eller Copacabana i stökkhölm.

bästa film jag sett på länge: Jag såg Kim Novak badade aldrig i Genesarets sjö häromdagen. Den var bra.

bästa lunchställe: Jag lunchar och fikar på samma ställen.

favoritråvara: Tomater kanske. Äh jag vet inte.

favoritdjur: Svårt att säga. Min hund Ebba är mitt favoritdjur.

bil: MAJSAN

världens bästa nu levande konstnär: dunno. Jag gillar Malin, hon är duktig. :)

favvoskor: Äh. Jag vet inte.

det dyraste jag köpt: Jag köper inga dyra grejer.

mode jag aldrig vill se igen: Hm... Tjocka byxor under kjolar. Hugga.

favoritprodukt på alko: Jag vet inga jag inga.

bästa fyllekäket: Rökkapirog på Åland, Pascha Deli eller nån god Kebab i Stockholm. Fast oftast blire Max.

dansar helst till: Robyn just nu. Och La Roux. Och lite sånt. Och spice girls.

senaste gnolande: Lite Oskar Linnros.

senaste fyndet: har inte fyndat på länge. 

bästa förfestmusiken:

Något annat än det vi lyssnar på just nu...

reser helst till: Just nu vill jag resa runt i Europa. Till Madrid, Frankrikes Landsbygd, Rom och Capri och Prag och Berlin. Jag, en kamera och ett tåg, tack. 

bästa färdigmaten: Micropizzor.

en bra gå bort-present: Sprit, såklart. 

favoritlyxartikel: Jag unnar mig inte direkt lyxartiklar, så jag vet inte riktigt. 

älsklingsljud: Bra musik och ljudet av en mans andetag när han sover bakom en. Eller stönande minuterna innan. 

senaste upptäckt: Hm. 

bästa sunkhaket: Hm.  

värsta huvudbonaden:MJ-hatt känns inte så hippt. 

mitt sämsta köp någonsin: För många för att ha orkat lägga alla på minnet. 

Filar på en analys av varför jag stör mig på människor som kallar sin sambo för sambon.

Jag minns att vi på en psykologilektion i gymnasiet gick igenom barn och deras brist på osjälviskhet och att ett tecken på detta var att när de berättar saker så nämner de alla som var med utan att åhöraren har en aning om vilka dessa människor är.

Ex. "Igår var jag så himla ledsen för jag tappade min glass men sen kom Lisa och tappade också sin glass och sen skrattade vi tills Tobias kom och knuffade omkull oss och då lipade vi jättehögt båda två. Både jag och Lisa."

-Who the EFF is Lisa?

Vissa växte aldrig ur den här själviskheten. Jag kommer särskilt ihåg en människa som jag av någon anledning hamnade att prata med då och då under gymnasietiden men aldrig riktigt stod ut med och hon pratade precis på det där viset. "Jag och Karl-Adam gick ju på bio igår och sen kom Sofia och blablabla mig mig mig ointressant ointressant zzz". Fast jag inte hade någon som helst chans att ens veta vilka Karl-Adam och Sofia var. Det är människor som utgår ifrån att alla är intresserade av deras liv så till den höga grad att de informerat sig om personens umgängeskrets, civilstatus och så vidare. Tanken slår dem inte att vi andra kanske inte vet allt om deras liv (och kanske inte heller vill veta. Inte ens lite.)

Det är därför jag avskyr när människor säger sambon. Som att det är underförstått att jag vet att personen har en sambo. Och sen är det ju en bonus förstås att det får trycka det i min fejja att dom minsann är lyckade nog att ha hittat en sambo. Det är ju så himla viktigt att jag vet att igår när du såg en dålig film, som din historia egentligen handlar om, så gjorde du det tillsammans med en person som du är tillsammans med och bor ihop med. Hur är det relevant? Jag vill inte veta, håll dig för dig själv.

Får mig osökt att tänka på:

Åh. Nina Hemmingsson. Underbara människa.

Här kommer lite fler. (Byter ämne, häng med.)

Trött och med ett ostrukturerat inre. Varför går jag inte och lägger mig? Why? WHY?

Gunatt igen.

+

Att äta middag med görlzän och fnittra sådär riktigt hjärtligt hela kvällen (som ikväll).

-

Människor som kallar sin partner/sambo för sambon. SamboN. Eller pojkvänneN. I bestämd form. Jag vet inte varför men det gör mig så upprörd att jag skakar, kallsvettas och vill tröstäta för att lindra frustrationen jag känner. "Jag och Sambon var ju och åt middag igår och det var så hiiimla trävlit." Varför stör det mig? Jag är för trött för att analysera mig själv och min reaktion men irriterande är det i alla fall.

Gunatt.

get

a life yo

get

a life yo

(fryks bästa)

Snart kommer Jillbong och vi ska ba' myyysa hela kvällen.

Jag vägrar lämna soffan.

VÄGRAR.

Kan någon åka till select och handla lite proviant till mig? Biiiitte?